Vecka 25: Plötsligt vänder det!

 Midsommar, ständigt denna midsommar, årets höjdpunkt för många svenskar, ögonblicket då dagen är som längst, natten kortast, ljuset största och mörkret minst. Men paradoxalt också stunden då det vänder. Beviset för att när det är som bäst, måste det bli sämre.

 I mina facebookminnen dyker det upp en påminnelse från samma dag 2021, även där tycktes vi ha passerat en vändpunkt, men i det faller faktiskt vara på väg mot bättre tider.

Söndagen efter midsommar är stranden tom, tom som en plånbok 24 januari. Inte att undra på med tanke på vattentemperaturen, visserligen en ökning, men ändå bara +11.

 Men vädret var fint.

 På själva Afton firade vår lilla familj Dagen så diskret som vi alltid gör, först helglunch med sill, lax och färskpotatis, sedan jordgubbstårta.

 Thus endeth the ball game.

Dagen före midsommarafton, 19 juni, for vi till Tomelilla, ännu en plats där Jack fått nöjet att titta på en division 4-match från avbytarbänken.

 0-0 blev det och ÅHBK kröp upp, precis ovanför kvalstrecket.

 Och dagen innan dess var jag i Lund, där jag fick hjälpa till att ta hand om mina barnbarn. Här är vi och deras mamma ute och rastar lånehunden.

Veckan började dock i Grekland, planet hem avgick mycket sent på måndag kväll och landade mycket tidigt på Kastrup. Det är inte ofta man är ensam på den flygplatsen, men det var faktiskt fallet just då. Endast passagerarna från Preveza och deras bagage, inget annat rörde sig i denna stund på denna annars så hektiska plats.

Och - eftersom detta trots allt är pandemidagbok - så finns det mycket att lära av den lilla tv-serien om hur en brutal pandemi på någon vecka utplånar nästan hela mänskligheten. Något som resten av planeten mår mycket bra av. Serien följer en liten grupp överlevare som försöker lära av det förflutnas misstag.