I dessa tider. Coronadagbok i Åhus

 Idag har jag skrivit den här coronadagboken i 500 dagar.  Det trodde jag inte när det började, kan jag erkänna. Då kändes det som att det skulle vara över på några månader, eller ett halvår i alla fall.  Och även nu i sommar har det känts som att nu ska det väl ändå vara över, nu när så många är vaccinerade. Men när man studerar deltavariantens härjningar ute i världen, då finns det åter anledning att tvivla.  Det kanske aldrig är över. I dag gav vi oss för ovanlighetens skull ut på sommaräventyr. För mina tre JJJ i familjen var det första gången sedan i juni som dom lämnade Kristianstads kommun. (Jag har varit i både Malmö och Stockholm.)  Vi for genom Bromölla och Sölvesborg för att slutligen landa i Karlshamn. Även där fanns det gott om sådana där skyltar som påminner om vikten att hålla avstånd, jag undrar hur länge vår tillvaro kommer att vara fylld av dem.  Vi började besöket i Karlshamns hamn, och åt lunchen vid Sillavagnen (även om bara en av oss v...

 Det är fredag. Förr i tiden betydde det, i många människors liv (men knappast mitt) att det var nödvändigt att gå ut på lokal; äta, dricka, dansa och kanske följa någon hem.  Sedan satte pandemin stopp för allt sådant. Många människors liv blev s å torftiga (tyckte i alla fall dom). Men nu finns det hopp om livet.  När vi gick ut på Pråmen i Åhus - fast bara för att äta - så var många andra också där.  Fast kanske inte så många som för två år sedan. Pråmen har också coronaanpassat sig.  Samtidigt i USA: nyheterna handlar om hur president Biden i USA är på väg att införa tvång för landets 2,7 miljoner statsanställda att vaccinera sig.  "You´re fired" och "Get the jab or a new job", som CNN fyndigt formulerar det.  USA har nämligen - som redan berättats - stora problem med snabbt ökad smittspridning i landets "hot spots", stater där republikanerna styr och folk följer Trumps minsta vink.  Hur smittspridningen på Pråmen är, vet ingen. Än. Det vi vet...

 Först dagens coronanyhet: hälften av Sveriges vuxna är färdigvaccinerade. Jag och Jenny är två av dem.  Min egen dag förde mig till Kiviks marknad, i sin 2021-version.  I fjol blev detta många sekel gamla evenemang inställt, men i år är det alltså tillbaka, om än i ett anpassat och tillämpat, förhoppningsvis smittsäkert format.  Det var inte precis trängsel när jag kom, men innan jag åkte vidare hade antalet besökare ökat betydligt.   Årets marknad har betydligt längre mellan marknadsstånden och självklart finns det gott om handsprit. Pandemin är också orsak till att man i år inte tar betalt för parkeringen, förklarade ägaren Tony Andreasson.    Skylten som ljuger: "Kiviks marknad 13, 14 juli 2020".  Någon sådan blev det alltså aldrig. Dom ställde in och sedan ställde dom om Kiviks marknad 2021. Tio dagar i stället för två. Och nästan alla som fick frågan "Hur känns det att vara tillbaka?" svarade "Jättebra! Äntligen."  Dagens siffra: 1...

 Det skulle bli en sån himla fest, i elva dagar skulle HBTQIA+communityn fylla Malmös och Köpenhamns gator och torg 12-22 augusti i sommar.  Men nu blir det inte så. I stället för 50.000 i paraden blir det mycket, mycket färre.  Det fick jag veta när jag intervjuade två nyckelpersoner bakom Malmös sida av World Pride.  Dagens nyhet var annars "Inga döda i covid-19" senaste dygnet. I Sverige alltså. Där ute rasar pandemin vidare. I Tokyo sprids smittan även innanför OS-bubblan.  Och i USA pekar kurvorna åt fel håll. De områden som har röd färg på kartan däruppe är de där smittspridningen är hög.  Och i nyhetsflödet kan man idag läsa pandeminyheter som:  Regioner kortar intervallet mellan vaccindoserna på grund av att man har mer vaccin än det finns efterfrågan på.  Nu krävs covidtester för inresa i Tyskland. Dagens arbetspass utförde jag i Malmö, på SR Malmöhus. Det var trevligt att ännu en gång få chansen att jobba där.   Malmö är fullt av in...

Vid havet behöver ingen vara rädd för smitta. Speciellt inte om man är vaccinerad. Sommar. OS. Torka, även i nyhetsfloden. Se där vad som dominerar tillvaron just nu.  Corona? Pandemi? Not so much.  Idag bläddrade jag igenom alla nyheter på Sveriges Radios weebb och ingen hade med covid-19 att göra.  Mycket ovanligt.  Däremot kan man ju inte se på OS utan att påminnas. Tomt på läktarna och munskydd på alla; ja, idrottsmännen och -kvinnorna slipper, när dom tävlar.  Tur det.  Men i Skåne kunde man läsa den här nyheten. Ökat antal nya smittade. Men på en låg nivå.  Kristianstad som hade fem fall vecka 28, ökade till nio vecka 29. Det är 180 procent, men i verkligheten ändå väldigt få.  I Skåne har antalet smittade ökat från 164 till 246 och nu 351. Antalet fall per sju dagar och 100.000 invånare har ökat från 13 i slutet av juni till 29 nu. Det är fortfarande lågt om man jämför.  Men vi är på fjärde plats i smittotoppen, bara Stockholm, Halland...

Ny vecka. Dags att åka till jobbet. Och det absolut smittsäkraste sättet att ta sig dit är förstås med eget fordon.  Så jag cyklar Åhus-Kristianstad tur och retur.  Dagens arbetsuppgifter hade inget med pandemin att göra, det handlade mest om den hotade vägbelysningen i många små svenska orter.  Efter att ha cyklat hem igen (i motvind) och efter middagen, cyklade vi förstås ner till havet för ännu ett bad, i det fortfarande sommarvarma vattnet.  Idag vid Snickarhaken. Dagens pandeminyhet i Aktuellt: 25.000 svenskar drabbade av postcovid. I Ekot: ny sträng fransk covidlag spikad, USA behåller inresestopp och i Storbritannien sjunker antalet nya smittade igen.

Idag lämnade vi Åhus en kort sväng. För mig, som varit så långt bort som Stockholm i veckan, var det kanske inte en sensation, men varken Jack eller Jonatan hade varit utanför Åhus sedan i juni.  Kristianstads gator låg tomma, det såg ut som vilken lockdown som helst, men det var inte pandemin som jagat människor från staden utan det överflödande sommarvädret.  A l l a var vid stranden, utom vi.  Några timmar senare cyklade jag och Jenny dock ned till Täppet och badade vid den nya bryggan längst till höger på stranden. Mycket, mycket djupare än närmare Åhusbryggan.   Det blev flera butiksbesök denna söndag, bland annat var vi på Intersport och så var jag förstås på Ica, om än i all hast, jag och 49 andra Ja, så det här var en söndag då nästan alla människor tänkte på annat än corona. 

På lördagskvällen gör vi en cykeltur till "fel" sida av Åhus, den som andra tycker är framsidan. Det vill säga Åhusbryggan och de nya husen där nere och allt som ligger på andra sidan. På Åhus Seaside var det hög stämning, nästan som om pandemin var över. Men även i centrum var det fullt ös, konstaterade Jack och jag när vi passerade på väg till och från vår egen badstrand, den på Äspet.  Trots att beachhandbollen, som skulle spelats den här veckan, är inställd för andra året i rad, så flockas turisterna i Åhus, detta lilla pittoreska samhälle med underbara stränder och friska bad.  Ja, riktigt varma den här sommaren, för ovanlighets skull.  Och köerna (eller rättare sagt väntetiden, de flesta har nummerlappar nu) till de många glasskioskerna är långa. Fortfarande kan man hitta artiklar om pandemin i tidningarna, den är ju inte alls över, även om den har förändrats. Och eftersom länderna längre söderut har större spridning, undrar många hur okay det är att semestra. ...

   Min hemort Åhus är ju mer än fullsmockad den här veckan, den som tidigare var (ö)känd som Handbollsveckan.  Men inte klockan halv åtta på morgonen då jag gör ett snabbesök på Ica (också nästan tomt), och inte på busshållplatsen klockan åtta, och faktum är att även på bussen var jag helt ensam hela vägen Glashyttan-CSK.  Sedan var det dags att jobba, bland annat fick jag stifta bekantskap med ett hundratal storkar.  Och så var det dags att trampa på gasen i min nygamla roll som Ekots man i Skåne.  Det blev ett inslag om vattenbrist i fredagens luncheko och ett om storksläpp till lördagens sändningar.  För det förstnämnda behövde jag inte lämna radiohuset, men storkarna träffade jag i verkligheten, tillsammans med Staffan Åkeby i storkhägnet i Fulltofta utanför Hörby.  Någon pandemi verkar inte pågå, i varje fall inte i nyheterna.   Och faktum är att dagens coronanyhet är att Sverige just nu har bland de lägsta dödssiffrorna av sjukdo...

Oj, samtidigt som diskussionen om en eventuell fjärde våg tilltar, efter att smittotalen ökat på sina ställen (t ex i Stockholm), så är det tvärtom i min hemkommun. Hela Kristianstad med sina 85.000 invånare hade fem(5)(!) nya fall förra veckan. Kan jämföras med 14 veckan innan och 24 under veckan 26.   I Skåne är talen dock fler vecka 28 än veckan innan: från 163 till 245, Malmö svarar för mycket av den ökningen genom att gå från 43 till 89.  Man kan alltså hävda att covid-19-spridningen är utplånad i Kristianstads kommun. I alla fall i förra veckan.  Det här var också dagen, då jag gick och lade mig efter 02 och steg upp före 05, för att ta första tåget ner till Skåne.  Vi var ganska många på t-banan strax före sex och ännu fler på skånetåget som avgick 6.16. Fortfarande känner jag mig rätt obekväm med att sitta tätt ihop med andra människor.  Speciellt som jag de senaste dagarna utvecklat en irriterande hosta. Som jag inte tror är något smittsamt. ...