I dessa tider. Coronadagbok i Åhus

 Dags för årets sista bild. På P4 Kristianstad är alla sjuka, dock inte samtidigt, och inte det här gänget - jag och Marita och Hamza, under det sista arbetspasset 2023. Och i vimlet påminns vi allt oftare om att det smittar. Vad som smittar varierar. Det behöver inte vara covid, RS-virus eller själva flunsan.  För att inte tala om "envisa halsslem"-plågan.  Den har jag stiftat bekantskap med senaste månaden.   Och lösningen? Tvätta händerna förstås. Och: "håll avstånd". Det sistnämnda är ju en gammal bekant.  I Åhus hukar vi inför snön. Kommer den?  Och även aggressiva streptokocker tycks vara på jakt efter oss, självklart i samarbete med covid 19.  Gott nytt år, hör ni ni!

 Dan före dan före dan före dan besökte jag Åhus vårdcentral och fick en spruta i varje arm, mot covid i vänster och influensan i höger.  Jag brukar inte vaccinera mig mot influensan, men vem vågar vara kaxig efter att ha hostat i fyra veckor?  Jag menar, när man redan är där på vårdcentralen, och det är gratis...  "Full effekt först efter två veckor", sa sköterskan.   20 december får löpsedlarna ett återfall. Larm om covid inför jul på ena sidan, medicin mot covid på den  andra.  Själv får jag också ett återfall. Otippat tillbringar jag morgnarna 18 och 19 december med att presentera lokala nyheter i P4 Kristianstad.   Bilden t v: Så här tas man emot på Åhus vårdcentral vid vaccinationen.  Och hur farlig är egentligen nya varianten JN.1? Time förklarar:   "The fact that JN.1 is responsible for a growing portion of infections suggests it is either more contagious or better at getting past our bodies’ immune defenses than previous iterati...

 Vaccination. Det verkar vara ordet för dagen.  För i livsmedelsbutiken därhemma har ett företag slagit upp en mottagning för den som vill vaccinera sig genast.  Och folkhälsomyndigheten har ungefär samma budskap.   Det var förstås värre för tre år sedan. Det var då alla fick sms från myndigheterna om hur vi skulle stoppa virusspridningen.  Det visade sig av den här tråden att det tog sin tid innan alla svenskarna fått budskapet.   När tredje ljuset brinner.. . Ja, hur fortsätter texten?   Inte som jag skrev i december 2020 i alla fall.   Och överraskande många valde att stanna till på Ica, utanför apoteket, för att få sin vaccination.  Kostade det något? Det vet jag faktiskt inte. Och ordet corona dök upp i rubrikerna igen, ja, till och med på löpsedlarna.  Hur farlig är då den senaste varianten JN.1? Jag ber att få återkomma till det.  Så här skrev i alla fall DN i ämnet 19 december: "Världshälsoorganisationen WHO klassade p...

Sjukast: pappan i familjen har svårt att återfå sin sedvanliga energi, yngste sonen gick i däck på onsdag eftermiddag.  Inget skryt, men jag är verkligen nästan aldrig sjuk. Men den här gången fick jag vad jag förmodligen förtjänade.  Visserligen avtog den mest extrema rethostan efter en vecka, men jag var fortfarande full av slem och snor och lika trött veckan därpå.  Jag tog följaktligen alla chanser som bjöds att sova länge på förmiddagen och ta vilostunder senare på dagen.  Och på onsdagen kom Jonatan hem och somnade i soffan. Och morgonen därpå, på sin 16-årsdag, konstaterade Jack att han inte borde gå till skolan.  Vi är alltså en sorglig samling.   Andra nyheter från veckan :  Taylor Swift blev årets Time Person of the Year. Roligt och oväntat, lite som när Dylan fick nobelpriset i litteratur.  Lite relevant i denna dagbok blev det också, när konspirationsteoretiker i det galna landet USA såg detta som ännu ett bevis på den djupa statens rä...

För första gången sedan jag började skriva den här dagboken har jag varit sjuk en hel vecka. Minst.  För hela vecka 48, från söndag morgon 26 november till söndag kväll 3 december, plågades jag av en enveten, hemsk hosta.  Fick lämna återbud till min kväll på Ekot och (v 49) två morgonpass i Kristianstad.  Men var det Covid-19 som däckade mig? Kanske. Våra covidtest kunde inte ge svar, för när vi bröt förpackningen visade det sig att dom passerat Bäst Före och torkat ut.  Om dom funkat och gett utslag, så hade det varit första gången för mig. I alla fall vad jag vet. Tillfälligt avbrott i sängliggandet. på söndagen var det härligt adventsljus över Hanöbukten.  Vi tog en tio minuters promenad och njöt av solen och utsikten över havet. Sedan hade jag fått nog. Hem! sa jag.   Och det var inte bara jag som drabbats. I sjukvården fick man in så många covidfall att personalen blev uppmanad att åter ta på sig munskydd. I alla fall när det kändes befogat. Och covid...