V 49: Sjuksängen regerar

Sjukast: pappan i familjen har svårt att återfå sin sedvanliga energi, yngste sonen gick i däck på onsdag eftermiddag.

 Inget skryt, men jag är verkligen nästan aldrig sjuk. Men den här gången fick jag vad jag förmodligen förtjänade.

 Visserligen avtog den mest extrema rethostan efter en vecka, men jag var fortfarande full av slem och snor och lika trött veckan därpå.

 Jag tog följaktligen alla chanser som bjöds att sova länge på förmiddagen och ta vilostunder senare på dagen.

 Och på onsdagen kom Jonatan hem och somnade i soffan. Och morgonen därpå, på sin 16-årsdag, konstaterade Jack att han inte borde gå till skolan.

 Vi är alltså en sorglig samling.

 Andra nyheter från veckan:  Taylor Swift blev årets Time Person of the Year. Roligt och oväntat, lite som när Dylan fick nobelpriset i litteratur.

 Lite relevant i denna dagbok blev det också, när konspirationsteoretiker i det galna landet USA såg detta som ännu ett bevis på den djupa statens ränker, eftersom hennes nya pojkvän Travis Kelce är en vaccinationsförespråkare.

 

 På söndagen var det dags för årets julmarknad hemma i Åhus. Ingen, jag garanterar, tyckte det var dags att hålla avstånd.

Och som vanligt kammade vi noll i ållotteriet.

 Och minsann: Kvällsdrakarna var tillbaka i covidträsket.

 Uppenbarligen hade någon fått för sig att det gick att sälja tidningar med den här typen av (des)information.

 Och ni undrar förstås: Hur farlig är senast covidvarianten? 

 Det har jag tyvärr inget svar på.

 Men mitt eget exempel kan möjligen vara ett tecken på att den kanske inte är dödlig, men helt klart jobbig.

 Och hoppsan: Ett nytt rubrikord har fötts i jul.

 Trippelsmittan!

 Låter knepigt. Vem vågar utmana den/dem?

 Förmodligen bäst att stanna hemma.

  (Fast det gjorde jag inte. Som bilden visar, gjorde jag ett snabbt besök i Kristianstad City, för att fixa mitt körkort. Och en julklapp.)