I dessa tider. Coronadagbok i Åhus

Fullsatt i Malmös saluhall 23 augusti - många ville ha något att äta och dricka.  Sällsynt men trevligt: Jag och Jenny lämnade barnen att fixa sina fredagstacos själva och for till Malmö för att gå på konsert. Vi hann också med en snabb öl&burgare&frites på ett av de många ställena i saluhallen.  - Är det alltid så här mycket folk på fredagskvällarna, frågade jag.  - Nej, det är nog för att det är lönehelg också, sa hon.   Malmö Live sträcker sig mot himlen, där inne var det som vi skulle lyssna på singer-songwritern Cat Power och hennes gestaltning av en legendarisk Bob Dylan-konsert för 58 år sedan, 26 maj 1966 i Royal Albert Hall.   Titta, han svävar! Jonatan gillar att studsa på studsmattan, fast på söndagen ramlade han från ståltrappan och stukade knäet, så nu har han inte hoppat sedan dess. VM i Åhus! En udda tävling, kan man tycka. Nämligen i flugfiske. En man i vadarstövlar, två båtar med funktionärer och en högtalarröst, som redovisar resultatet...

Vacker solnedgång på Täppet.  Sommaren är inte slut. Men den sinar sakta.  Symbolisk är den ståtliga solnedgång som skymtar från stranden.   På söndagskvällen fick vi för första gången besöka idrottsplatsen i Wä. Här fanns Kristianstads första damlag, det som sedan blev allsvenska KDFF.  Åhus juniorlag 2.0 (med en förkyld Jack) hade inte så mycket att hämta här. 5-0(2-0) vann hemmalaget med.   Helgen innehöll även annat:   Barnbarnskalas i Lund  hos Aino, som fyllde sex år. Tårtan var mycket god och jubilaren (som nästan alltid) på strålande humör.   A-lagsdebut.  Betydligt roligare än matchen i Wä (ovan) var matchen dagen innan på Furehov, där Åhus HBK slog Spjutstorp med 3-0(2-0), och Jack för första gången fick spela för Åhus A-lag i division 5.   Som inhoppare förvisso, och bara i åtta minuter, men det var ändå en härlig bekräftelse för en fotbollsspelare som är lojal, flitig och skicklig. Bad.  Ja, som sagt, sommaren är in...

Den här söndagskvällen tar det slut: OS i Paris efter 15 dagar. Min arbetsvecka efter sju kvällsskift i Kristianstad, fast för Blekinge och Halland.  OS var fantastiskt. Magnifique! Mina kvällsskift på kvällswebben var mera... så där... Fast inte överdrivet arbetstyngda.  Det fanns goda möjligheter att se på tv. Eller förflytta arbetet hem. Juli är över och augusti tickar allt närmare skolstarten. Sommarlovet är inte över, men på sista versen.  Några som kämpar på är stockrosorna, många blommor i många färger på otaliga stänglar.  De ger inte tappt och sommaren lever i dem.   Första arbetsdagen på kvällsskiftet firade jag med att cykla till och från jobbet, Åhus-Kristianstad t o r, underbart både i solen och när den gått ner.   Då mindes jag sommaren 1976, då jag cyklade mellan Rydsnäs och Stensgöl två gånger varje dag/natt.  Först på eftermiddagen de drygt tio kilometrarna till Stensgöl, varifrån jag åkte bil med min arbetskamrat/mentor/fadersgestalt...

Denna korridor gick jag, och vid några få tillfällen: sprang, gång på gång, fram och tillbaka, de tre sista kvällarna i juli. Mycket sällan mötte man någon annan.    Åhus. Den vackraste platsen. Rätt ställe att vara mitt i sommaren.   Ändå valde jag att åka därifrån tidigt på måndagsmorgonen för att inte återvända förrän på torsdag förmiddag.  Det som lockade var huvudstaden, några roliga kvällar på Ekot och besök hos två barn och tre barnbarn.   Väl hemkommen avslutade jag veckan med att titta på äldste sonens första match i ÅHBKs representationslag. Låt gå att det var en vänskapsmatch, att åtskilliga ordinarie saknades och att han bara spelade de sista 20 minuterna. Det var ändå en rolig upplevelse, både för nr 25 och hans föräldrar.   För tre år sedan var detta verkligen en coronablogg och pandemin rasade för fullt, eller, nja, fortfarande.  Då skrev jag så här på Facebook, 3 augusti 2021.   Tåget från Stockholm tidigt på torsdag morgon: inte f...