I dessa tider. Coronadagbok i Åhus

- Efter två dagar i Jönköping och Huskvarna där jag, under resorna och på och utanför jobbet, ändå hållit hyggligt avstånd, är det dags för sista sträckan hem, och: BUSSCHOCK!  Regionbuss 551, där jag oftast åkt i en högst halvfylld buss och aldrig haft någon på sätet bredvid, stormas av tonåringar på väg hem efter en dag i gymnasiet.  Alla sittplatser fulla, ett 20-tal stående, och jag kan knappt skymta någon annan vuxen i vimlet.  Trodde inte att jag skulle längta tillbaka till en tid, då de stackars gymnasisterna var utestängda från sin skola, och bussarna for härligt tomma. Det är förstås mest synd om ungdomarna, som försöker hålla avstånd i skolan och sedan packas som sillar av Skånetrafiken.  - Jag väntade ändå en halvtimme för att ta en senare buss, men den var lika fullsatt, sa en tjej jag pratade med när slumpen förde oss på ungefär samma hemväg.  - Ska man vänta tills det lugnat sig, får man vänta till klockan fem!    Men tillbaka till tisdag...

   30 augusti ägnade jag mig åt reality check. En cykeltur i vätterbygden, Jönköping-Huskvarna-Jönköping, med en rad nedslag i mitt förra liv. Det var då jag ägnade 30 år åt att bo i Jönköping (lite) och Huskvarna (mycket), och att jobba på Jönköpings-Posten (4 månader), Smålands Folkblad (9 år) och radion (16 år).  Och så passade jag på att spöka på P4 Jönköping.  Cykelturen mellan Bäckalyckan, Jönköping, och Tenhultsvägen 2, Huskvarna, det skakade loss en uppsjö minnen, små och stora, angenäma och oönskade, ur hjärnbarken.  Det förflutna visade sig också ibland vara mycket verkligt och icke-spöklikt. Bilderna: Spektakulär utsikt från mitt tillfälliga boende på Bäckalyckan.  Oinbjuden lutade jag lånecykeln mot staketet och stegade upp för trädgårdsgången på Tenhultsvägen 19. Där ställde jag mig tills den 75-årige mannen plötsligt varsnade mig, ställde gräsklipparen och sa:  - Ett spöke.  Ja, den pensionerade, legendariske och en gång mycket frukt...

 Idag var det dags för den första tågresan, senast var nog 5 augusti (SJ från Stockholm) och 6 augusti (Öresundståg till och från Malmö och Lund).  I detta nu sitter jag, klockan halv nio, på ett SJ Snabbtåg till Stockholm. Dit ska dock inte jag. Jag ska till Jönköping. Det är dags att sända lite radio i Småland igen.  Men innan dess måste vi till havet. Det hade inte sett oss på så länge! Det var inte precis någon folkvandring till Äspet som framgår av den övre bilden, men helt ensamma var vi inte på Revhaken.  Det var inte bara Charizard som gjorde oss sällskap. En ganska högljudd familj, som tydligen hyrt en av stugorna på udden och som satt och åt utomhus, hördes nästan oavsett var vi själva befann oss.  Men havet; det var tyst, mäktigt och stilla, vattnet nästan genomskinligt, man kunde se dess stillsamma andning, det höjdes och sänktes på ett mycket långsamt sätt innan det ändå till sist bröts som vågor mot stranden.    Coronanyheter då? Nej, hur...

 Generaldirektören för folkhälsomyndigheten har på ett drygt år blivit en kändis, nästan i klass med Anders Tegnell.  Han ska inte sluta förrän nästa år, så det hinner nog bli fler avskedsintervjuer innan dess.  Johan Carlson sade i intervjun bland annat att restriktionerna nog kommer att minskas snart, att man inte sett prov på minskad vaccineffekt och att han inte tror på en fjärde våg i höst.   Dagens löpsedel handlar inte om hur vaccinet skyddar mot Delta, utan om hur det inte gör det. En mer säljande vinkel?  I England verkar pandemin vara ett minne blott. På Etihad Stadium i Manchester hade 52.000 samlats för att titta på fotboll tillsammans.  De som höll på City (majoriteten) hade en trevlig eftermiddag, medan bortalagets fans hade det så mycket värre.

 Vi är sjuka i familjen. Fast inte covid-19. Det är Jack som är mest sjuk, nu har han fått penicillin, men jag kommer på andra plats. Jag fick inställa min resa fram och tilbaka till Värmland.  Dagens coronanyhet verkar komma från grannlandet Danmark. Som har bestämt sig för att 10 september återgå till det normala, inga restriktioner och covid-19 inte längre någon samhällsfarlig sjukdom.   Sverige är ju inte precis Danmark. Men även hos oss var det ganska trångt mellan gästerna under årets Kristallen-gala.  En belåten Amanda Lind var också på plats för att dela ut priser. Ett tecken i tiden var kanske att "Premiärdatum oklart"(SvT) vann kategorin Årets humorprogram, och lite oväntat besegrade "Kärlek och anarki"(Netflix).  Bästa programledare var SvTs Carina Bergfeldt och David Sundin, det är dom som kramas på övre bilden. Fredagens SvD har en hel del coronanyheter. om Norge, Danmark och den säregna strategin som Nya Zeeland länge tycktes så framgångsrik med.

 "Så slutar pandemin" kan man läsa på en av löpsedlarna idag. Man kan lugnt konstatera att så långt ser inte FHM än. Anders Tegnell är ingen fjärrskådare. Han har det jobbigt nog med nuet.  Men idag var han i alla fall där han ska vara, åtminstone då det är torsdag. I tv-rutan klockan 14.  Tegnell bekräftade morgonens nyhet att vissa grupper kan behöva en tredje vaccindos, men att det i övrigt än så länge var onödigt, även på äldreboenden.  Man kan också jämföra nya siffror för smittan i olika län, om man vill. Nu är det Stockholm i topp, Gotland har sjunkit ner till en efterlängtad andraplats. Från 168 fall per sju dagar och 100.000 invånare till 83, en halvering alltså.  Hur slutar då pandemin, Aftonbladet? Tja, för att få veta det måste man nog köpa tidningen eller bli "pluskund". Det enda jag får veta är detta:  " Delta-variantens härjningar verkar till sist ha gjort en sak klar: Vi blir aldrig av med coronaviruset. Nu behöver vi bara veta på vilket av ...

Sommaren är tydligen över. Region Skåne manifesterar detta genom att åter ha pandemipresskonferens varannan onsdag. Idag alltså.  Och budskapet är, precis som jag skrev i går, att smittkurvorna pekar uppåt i Skåne. Det är, antydde regiondirektör Alf Jönsson, de ungas fel.  De borde göra sitt för att bromsa smittspridningen, men gör det inte, "för att det känner sig odödliga".  Vår egen sjuka ungdom hemma då? har han slarvat? Nä, i varje fall inte beträffande covid-19. Den sjukdomen fick han, utan egen förskyllan, redan i början av maj.  Nu är det något annat. Något mycket värre. Med covid-19 hade Jack knappt feber, den här gången har han runt 39 för tredje dagen i rad.  Vår egen teori, amatörepidemiologer som vi är, är att när människor börjar känna att pandemin är över, kommer en massa andra sjukdomar tillbaka, sådana som under ett drygt år förtvinat på grund av alla som hållit avstånd, spritat och tvättat händerna.  När vi inte längre är oroliga, så komme...

 Den 24 augusti, idag, läser jag ett stycke ur Ulf Lundells bok Vardagar 5, den handlar väldigt ofta om pandemin (som den tedde sig förra sommaren) men också om annat; som Sveriges Radios korrar.  Citatet ovan är hämtat från 12 augusti 2020. Komiskt nog skrev jag, i min egen dagbok, bara två dagar senare, inte om Tintin men väl hans kumpan:  " Kapten Haddocks ande svävar över fredagsmorgonen  i radiohuset , hans slagskugga är omöjlig att ignorera. Är man en alabasterskalle, amatördiktator, anakronism eller kanske amöba? Svaret kan möjligen vara: alltihop!  Själv slipper jag intervjua Kapten Haddock, det privilegiet har Håkan Widman lagt beslag på."  Finns det några coronanyheter på dagens löpsedlar då?   "SÅ BLIR DU STARK    OCH FRISK EFTER 50"  Tja. Det handlar nog inte om pandemin. Utan om den ständiga kampen för att få lösnummerköpare, och sådana brukar vara till åren komna.   Därför brukar en klassisk löpsedel - vid ti...