Vecka 23: Det är dags att kasta loss

...som refrängen lyder i Smålands Folkbands örhänge "Huskvarna, Huskvarna". Och det var till den orten jag anlände 7 juni, för att lite i förtid uppvakta en liten lintott, vars mor en gång i tiden växte upp (och satte skräck) i trakten inte långt från den här skylten. Den fanns inte då, men so what? 

Och så spelades det förstås fotboll i veckan. Först mot Wä. med juniorlaget, en krampaktig tillställning där Åhus till sist fick in 1-1 i slutminuten, tack vare en soloprestation av en spelare, som är tre år yngre än kamraterna.

 (På den här bilden har Jack nummer 8.)

Någon dag senare var det dags för A-lagsfotboll på samma arena, hemmaplanen Furehov.

 Där släpptes Jack (14) in under de sista minuterna, då ÅHBK redan gjort 3-0 mot Brösarp.

Biblioteket försöker locka ungdomar under sommarlovet.

 På torsdagen var det skolavslutning och på fredagen, självaste nationaldagen, hälsade vi på sedvanligt sätt sommarlovet välkommet genom att äta ribs på restaurang Åmund.

Flamma stolt mot dunkla skyar! Den här bilden tog jag 6 juni, händelsevis.

50 mil, tur och retur, körde jag dagen därpå, Åhus-Huskvarna, dvs sträckan mellan de två orter där jag bott 1980-2007 respektive 2007-2025.

 Syftet med resan var att gå på tvåårskalas.

 Mitt yngsta barnbarn, det enda som har en relation till Huskvarna, var den som skulle firas.

Som hämtad ur en barnbok är han, Ludde, på bilden ett år och 361 dagar, födelsedagen firades nämligen lite i förväg. Här med sin mamma, tyvärr nästan däckad av sina opålitliga bihålor.