Vecka 15: Full moon fever

Saucerful of secrets? Man undrar vad ljusskenet i skyn vill ha sagt.

"Oh, my
Something in my eye, eye
Something in the sky, sky
Waiting there for me"

...som Pink Floyd sjunger i en låt som nästan alla har glömt. Utom jag och några till.

 Fast det är månen, som är nästan full.

 På Furehov var det dags för seriepremiär. Juniorlaget vann en rättvis seger med 2-1 mot Vilan Bois.

 Jack svarade för 1½ assist.

Naturromantiken fortsätter. Horisonten bjuder på en fantastisk solnedgång, när vi kör hemåt mot Åhus.

 Och på Äspet är havet lika gränslöst som alltid. Denna gång hade det kastat upp dom här grenarna, som jag satte ihop till detta konstverk.

 Ett X? Nej, den bokstaven har numera alltför dåligt rykte. 

 Mänskligheten plågas ständigt av något. Är det inte krig, pest och hungersnöd, så är det missväxt för kaffet.

 I framtiden kanske det blir en lyx som man bara kan unna sig vid särskilt högtidliga tillfällen, ungefär som champagne för de flesta.

 Trump, Putin och pension samt allehanda mer eller mindre okända krämpor. Det är vad löpsedlarna brukar innehålla.

 Men här är undantaget som bekräftar regeln: Även 2025 kan man (försöka) sälja tidningar genom att skriva om covid.

 Undrar om det funkade... Förmodligen inte. Jag har inte sett några covidlöp sedan dess.

Veckans höjdpunkt. En måndag med äldsta dotterdottern (förkyld, men inte särskilt sjuk). Bättre kan man inte begära.