Vecka 5: I skuggan av Pandemidagen
Förunderligt vacker vy vid Verkeåns utlopp i Hanöbukten. Platsen heter Haväng och har besjungits av minst två artister med anknytning till den här delen av Sverige. Vi åkte hit strax efter Pandemidagen.
Jag, och många med mig, lyckades överleva. Men få verkar ha dragit några slutsatser eller förändrat sin syn på världen och livet.
Och nu, 2025, är det tämligen sällan som jag har anledning att skriva om covid-19 och pandemier, gamla och nya.
Men i DN kunde man häromdan i alla fall läsa några experter:
"I dag, på Pandemidagen och fem år sedan coronautbrottet, vill vi understryka att det är mycket bråttom att bygga upp Sveriges beredskap mot virussjukdomar och nya viruspandemier. Som virusforskare är vi oroliga för att vi inte kommit längre" skrev dom.
Pandemidagen alltså. 31 januari. Lägg den på minnet!
Det finns mycket vackert i Åhus med omnejd. Många platser lockar till en promenad.
Men den här söndagen då vi tog en tur efter åmynningen i Åhus var vi nästa ensamma där. Vi och tio gräsänder som tjafsade med oss och varann just där båtägarna brukar hålla till, när det är dags att sätta i eller ta upp farkosten.
Skuggorna blir långa. På lördagen for vi till Haväng för att njuta av den platsens magi en stund.
Och vyn över Åhus hamn är också värd att njuta av.
På Äspet påminner mycket om stormen för ett år sedan, som ritade om kartan och satte skräck i husägarna som bor närmast.
Havet må vara bländande vackert och stundtals rogivande, men andra dagar kastar vågorna sig mot kusten som om de inte tänker ge sig, förrän allt vi byggt i strandkanten rasat.
Åhusbryggan fick också sina törnar i fjol. Nu är den återställd, och den här bilden tog jag under tisdagens sedvanliga motionsrunda på 4,2 kilometer.
Kommentarer
Skicka en kommentar