Vecka 15: Små eldar i gräset

Plötsligt är dom där! Små eldar i gräset, som Carl Anton sjöng en gång, maskrosorna. Och dom första är diskreta nog att tränga upp genom asfalten utanför vårt staket (som just nu ropar på mig varje dag, MÅLA MIG! ropar det) och lysa så gula som bara maskrosor kan.

 Asfaltsblomster. Precis vad man inte behöver.

 Själv for jag till Malmö. Ett besök på SR was long overdue, mycket hade hänt sedan sist, somligt av det mycket sorgligt.

Fyra år tidigare,  10 april 2020, hade jag också varit där, fast den gången för att producera och medverka i något så udda som ett P4-program på långfredagen.

 Då var det udda. Nu är det återkommande. Det var pandemin, som fick ansvariga att inse att man inte kunde vara sändningsfri lokalt i fyra långa dagar efter varann.

 Men eftersom detta uppkom med kort varsel, beslöt t f chefen i Malmö att lösa bemanningen med två inhoppare.

 Det blev jag och Cajsa, och vi hade en trevlig påsk, första halvlek på fredagen och andra på måndagen.

 Inte o k har det länge varit att gå till jobbet, skolan eller dagis förkyld. Men nya tider, eller rättare sagt gamla, verkar vara på väg, som du kan läsa i DN-artikeln här intill.

 "Hosta och snor okej i förskolan"... Men hur okej är det att gå till sin radiostation i det tillståndet?

 Tja. Nja.

Tillbaka fyra år igen: För många hade ju reagerat, eller typ upprörts, av att se människor köa till Åhus glasskiosk på torget.

 Några dagar senare kunde jag dokumentera att nummerlappar nu införts.

 Och här, april 2024, är vi nästan ensamma på stranden i Äspet.

 Stranden är bedrägligt bred. Och havet  vackert och vilt, fast högvatten är det inte.

Att doppa fötterna i Hanöbuktens vatten är sällan njutbart, och absolut inte i mitten av april, men det finns ändå en mysfaktor.

 Solen, den blå himlen, det blåa havet, alla kallar de på oss.

 Vid Snickarehaken har vår favoritbänk havererat, men det finns ju andra sittplatser, om man följer sitt hjärta.

Så var det dags för den återkommande resan till Lund och Malmö, stationshallen på Malmö C gapade ganska tom på onsdagsförmiddagen.

 Tre medlemmar i Eksjö FNL-grupps styrelse för 50 år sedan samlades till beredningsmöte på ett populärt hak mitt i Malmö.

 Det fanns mycket att prata om. Fast pandemin tror jag inte kom med.

På väg tillbaka till Lund: dags att ta pågatåget till Gunnesbo station, och sedan cykla förbi det ena barnbarnets förskola och vidare till hennes storebrors skola/fritidshem.

 Det finns stunder då man njuter av att vara Morfar...

...och förstås, åt att vara Far. Till den här motvillige flanören, som dock lät sig tröstas av en portion glass på lördagseftermiddagen...

...och även, till den flitige fotbollsspelaren, som här medverkar i en övertygande seger med 8-1 mot Höllviken.

 Äntligen på gräs!

Små solar i gräset? Inga maskrosor på det här gröna fältet. Men nio mål, alltså, varav åtta för hemmalaget.