Vecka 3: Quiet on the Eastern Front
Stilla veckan. Fast det är långt till påsk.
När coronadagboken bara innehåller naturbilder och blommor i fönstret, då förstår vem som helst att det står still på virusfronten.
Eller i alla fall: Visst är många sjuka (mer om det: vecka 4), men ingen panik utbryter, och det är verkligen svårt att veta hur många av dem som har covid-19.
För att inte säga omöjligt.
Men det gick att glädja sig ändå. För å ena sidan blommade julblommorna oförtrutet på i våra fönster. Och å andra sidan spridde vårens tulpaner färg och glädje omkring sig.
Men det gick att glädja sig ändå. För å ena sidan blommade julblommorna oförtrutet på i våra fönster. Och å andra sidan spridde vårens tulpaner färg och glädje omkring sig.
Ljus i mörkret, nu när adventsljus och -stjärnor återförpassats till lådor på vinden.
Då kan man minnas, kanske med en rysning, hur det lät och kändes för tre år sedan:
Då kan man minnas, kanske med en rysning, hur det lät och kändes för tre år sedan:
10.000 döda i Sverige. Två miljoner i världen. And counting.
Det enda man räknar denna januari 2024 är isblock efter Täppetstranden. Det är gott om sådana måndagen den 15 januari.
Håll ut, håll kanske också avstånd.

Kommentarer
Skicka en kommentar