Vecka 43: He is back


Minns ni honom än? Okänd 2019. Kändast i landet ett år senare. Folket delade upp sig i "Team Tegnell" och dom som var emot. 

 Sedan försvann han. Fast den här lördagen blev han rejält intervjuad i DN lördag.

"Anders Tegnell återkommer flera gånger till hur överraskad han blev när många länder valde att stänga sina gränser och begränsa medborgarnas frihet under pandemin – trots att det fanns en samsyn bland epidemiologer om att det kunde orsaka mer skada än nytta.

– Där var jag lite naiv i början. Jag har ju varit med om en del sådana här saker, som svininfluensan, tidigare. De har kunnat styras på en teknisk nivå, och den politiska nivån har inte varit speciellt tydlig. Det var väl ett uppvaknande, att när en kris når en viss nivå så blir den väldigt politisk. Då blir det andra ställningstaganden som görs.

Hur tror du att svenskarna hade reagerat om det hade införts hårdare restriktioner och strängare regler? Svenska folket beskrivs ibland som fogligt, men stämmer det?

– Jag tror inte alls att vi är ett fogligt folk. Det brukar jag också säga när folk frågar, att nej svenskar är inte speciellt bra på att följa regler och sådant. Däremot blev det ju tydligt att de flesta var beredda att göra stora uppoffringar och ställde om sina liv för att minska smittspridningen. Det tycker jag visar på en solidaritet i det svenska samhället."


 Ungefär samtidigt åberopades Herr Tegnell och hans ord i en debattartikel i Dagens Nyheter.

 I måndags var vi ute på Äspet och tittade på skadorna som stormen Babet orsakat. Förbluffande mycket hade förändrats i kustlinjen.

Och på kvällsblaskans löpsedel dök pandemin åter upp. Postcovid är det vanligaste sättet som viruset gör sig påmint så här efteråt.


 På tisdagen var jag och min gamla kumpan Peter, f d politiker, riksdagsman och kommunstyrelseordförande, ute på vandring i Bromölla, efter Nya Kungsledens, som följer Skräbeån från centralorten till Nymölla Bruk.
 Där åt vi också på pappersbrukets s k mäss.

  Men är viruset på väg tillbaka nu när det blir höst?
Statistiken från Stockholm visar en ökning av sjukdomsfallen, som min vän Ci rapporterar på X här intill.
 Men när jag kollar på folkhälsomyndighetens siffror för Skåne så är det inte mycket mer än en krusning. En ökning från 56 till 90 nya fall innebär ju mäktiga +60 procent, men det är fortfarande väldigt få sjuka skåningar. 

Samtidigt i Åhus: oljeutsläppet från färjan Marco Polo, där den strandat i Blekinge, verkade vara på väg mot våra vackra stränder, så en febril städverksamhet började. Kommunen rensade, eller försökte i alla fall rensa, stränderna från tång, så att den inte skulle blanda sig med oljan till en miljöfarlig cocktail. Här ser vi en traktor köra förbi på väg till stranden.
 Men det var som Sisyfos: det vilda havet spolade ständigt upp ny tång.

 Men i Hässleholm: 4.30-tiden är inte den mysigaste tiden på dygnet att vänta på sitt tåg här, ändå var det vad jag ägnade en dryg halvtimme åt på fredagsmorgonen.

 Mitt mål var Borås. 
 



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

19 mars 2025: Femårsjubileum

Vecka 18: Genom ett blågult land

Vecka 11: Plötsligt (lysergic acid diethylamide)