Vecka 41: Det mörknar

Är det ett vildsvin? Det påstår en bekant som jobbar på Jordbruksverket. Och hon borde väl veta... Men ovanligt stort i så fall.

Det känns som covid-19 är på uppgång. 

 Inte bara post covid, utan nya färska sjukdomsfall, eventuellt med nya färska virus.

 Så här rapporterar vännen Ci på Ekot om förstnämnda:

 Det finns goda skäl att försöka undvika att bli smittad av covid, när smittspridningen nu väntas öka under hösten och vintern.

Många av oss har för länge sedan slutat att tänka på pandmin, men risken för att drabbas av långids-covid, eller annan allvarlig sjukdom, finns kvar.

Emma Moderato har nu varit sjuk i mer än tre och ett halvt år, och på senare tid har hon blivit sämre i stället för bättre.

Bilden t h: på onsdagen begav jag mig via järnväg till Göteborg där jag träffade en bror och två vänner sedan förr, och så de här gamla kungarna från 1600-talet.

 Tidskriften Time har inte släppt pandemin. Nu om problemet för den som är rädd för nålar:

 "Some people with an extreme fear of needles will do just about anything to avoid walking into a medical setting. It would, they’ve explained, have to be a matter of life and death.

 But when the pandemic happened, some realized it was the crucial moment they’d been holding out for. Whether driven by a desire to protect immunocompromised family members or their community—or to still be able to enter their office—people were suddenly forced to confront their most deep-seated fear.

 I spoke to a handful of these people, and was really touched by two of their stories in particular. Both agree that their fear of needles makes no logical sense—but they describe facing what felt like Herculean obstacles in their quest for vaccination. They would do almost anything for their fear to go away, they say, describing concern about their future health.

 With people seeking help for this phobia at a seemingly higher rate than ever before, health care systems have a rare opportunity to prove that they can be accommodating and take such concerns seriously, says Jocelyn Sze, a clinical psychologist in Oakland and founder of the I Don’t Like Needles Project, which offers free resources for those affected.

 Men den här veckan har annars varit fullsmockad med svåra svarta nyheter: Om nya nivåer när det gäller Gängkriget, när det gäller blodbadet i Israel och bombningarna av Gaza och mycket annat tungt och sorgligt.

 Men DN skriver om det nya vaccinet. Som dröjer:

 Först den 7 november börjar det uppdaterade vaccinet mot covid-19 användas i Sverige. Långt efter flera andra länder. Det handlar om tajmning, enligt statsepidemiologen. Men har Folkhälsomyndigheten de äldres bästa för ögonen, eller är det regionerna som vill slå två flugor i en och samma smäll?

 Pandemin må ha klingat av, men över är den inte. Det förekommer fortfarande en smittspridning av det virus som orsakar covid-19. Svenskar blir svårt sjuka och dör, om än inte lika många som förut.

 Det är fortfarande omikronvarianten och olika undervarianter av den som dominerar smittspridningen. Till skillnad från tidigare antas dessa dock vara ännu bättre på att smita undan kroppens immunförsvar.   Den 4 september godkände den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA ett uppdaterat vaccin som riktar sig mer specifikt mot de varianter som cirkulerar just nu.

 Flera länder, som Tyskland, Storbritannien och Frankrike, vilade inte på hanen. De började vaccinera mer eller mindre på en gång. Sverige, däremot, har valt att vänta. Först i mitten av oktober kommer vaccinationerna att dra igång, men då ”bara” till dem som bor på särskilda boenden (Säbo). Alla andra som rekommenderas vaccin, personer 65 år eller äldre och riskgrupper, får vänta till den 7 november i stället.

  ”Vi vet att effekten av vaccinet är som bäst i början när man tagit den. Sen avtar effekten med tiden, så det gäller att optimera tiden, när vi tror att den stora smittspridningen kommer igång”, sade statsepidemiolog Magnus Gisslén nyligen till Ekot i Sveriges Radio.

 Tajmning, med andra ord. Det låter klokt. Men det bygger på att man tror sig veta när smittspridningen tar fart. I praktiken att den inte börjar i november, eftersom det tar tid att både vaccinera och innan  kroppen hinner bilda tillräckligt många antikroppar.

 ”Vi tror att det är den korrekta bedömningen”, fortsatte statsepidemiologen.

 När spridningen av det virus som orsakar covid-19 tar fart står dock skrivet i stjärnorna. Ingen vet. Inte ens statsepidemiologen – eller hans medarbetare på Folkhälsomyndigheten. Förra året brakade den loss i november. Från och med vecka 47 började andelen positiva provsvar öka markant. Så varför tycker Folkhälsomyndigheten att vaccinationerna ska börja just den 7 november? Vore inte lite marginal på sin plats?

 Som av en händelse börjar regionerna vaccinera mot säsongsinfluensan samma dag. I det upphandlingsavtal som regionerna tecknade redan tidigt i våras, står det nämligen att vaccinet ska levereras första veckan i november. Vare sig regionerna eller Folkhälsomyndigheten sticker under stol med att det är ”praktiskt” att ge två sprutor vid ett och samma tillfälle. Att erbjuda vaccin till lite drygt två miljoner svenskar är dock inte bara logistiskt svårt, det kostar pengar också.

 Det är nu somliga kanske börjar ana ugglor i mossen. Rekommenderar Folkhälsomyndigheten att påbörja vaccinationerna mot covid-19 den 7 november för att det är det mest optimala ur smittskyddssynpunkt, eller för att det ska bli så enkelt som möjligt för regionerna?

 När DN frågar Magnus Gisslén säger han dock att det, även ur en medicinsk synvinkel, finns en tydlig poäng med att ge de båda sprutorna samtidigt. På goda grunder kan man anta att vaccinationstäckningen blir högre då, än om man skulle ge sprutorna var för sig. Därutöver är läget inte lika drastiskt nu, som tidigare, när de allra flesta redan har ett bra grundskydd mot sjukdomen. Tecken på att smittspridningen ska bli stor redan i november finns det heller inte. Några garantier kan han inte ge, men det är vad han både hoppas och tror på.

 Och Time gräver i en av pandemins många gåtor, att små barn inte drabbas lika hårt av covid-19:

 "One of the many mysteries of COVID-19 is why infants, seemingly the most vulnerable to viruses and other pathogens, don’t get as seriously ill from the infection as adults. Hospitalizations for babies remains the lowest when compared to other age groups, so researchers led by a team at Stanford studied how infants respond to SARS-CoV-2 before, during, and after infection. They found some interesting differences in the immune responses of the babies that could lead to better ways of generating immunity, through vaccines and treatments, in the future. Here’s what they reported in a study published in the journal Cell:

 Babies, especially infants only a few months old, can produce antibodies to the COVID-19 virus that last for nearly a year.

 Infants don’t develop severe inflammatory reactions in the blood like adults do.

 Instead, infants have strong inflammatory reactions in the mucosal tissues in the nose and upper respiratory tract, which suggests that they can keep the infection confined to those regions and “nip it in the bud” before it becomes a more system-wide infection in the blood, says one of the study’s authors."