Vecka 20: Gul gul gul är vår övervattningslåt
Kontrasterna är många denna vårvecka i maj. Jag hinner med en utflykt till Eslöv och Marieholm, en mil närmare Landskrona. Vägen är omringad av gula rapsfält, trots att vi kablat ut att de är mycket mer sällsynta just i år...
...men två dagar senare är jag i stället i landets huvudstad. Det har blivit dags att tillbringa några nätter i radiohuset och varje timme lugna befolkningen med budet att ingenting har hänt.
Typ.
Huvudstaden är vacker i sent kvällsljus och tidigt morgonljus. Ja, de blommande träden gör att till och med radiohuset verkar idylliskt.
Huvudstaden är vacker i sent kvällsljus och tidigt morgonljus. Ja, de blommande träden gör att till och med radiohuset verkar idylliskt.
Övervattningsbåt? Jo, det är förstås en anspelning på den svenska texten på ett gammalt Beatles-örhänge från 1966.
Eftersom det var så mycket vatten i mina nyhetssändningar, vatten i norra Norrland och övervatten i Emilia Romagna, samt förstås lite vulkanaska på Sicilien.
Och gul är den på grund av rapsfälten som inledde denna berättelse.
Till denna coronadagbok har Ekot mycket lite att tillföra. Fast, faktiskt, i en av de 22 sändningarna de här tre nätterna dyker en påminnelse upp:
Till denna coronadagbok har Ekot mycket lite att tillföra. Fast, faktiskt, i en av de 22 sändningarna de här tre nätterna dyker en påminnelse upp:
Vår gamla bekant Folkhälsomyndigheten slår diskret larm om att svenskarna i åldern +80 inte vaccinerat sig tillräckligt. Två gånger, vår och höst, är tillrådligt.
Jag själv, +70, läser upp detta utan att röra en min.
Har jag tagit någon vårvaccin?
Osannolikt.
Den nedre bilden: Hässleholms C, en plats som är en ofrånkomlig ingrediens i mina stockholmsäventyr.
Kommentarer
Skicka en kommentar