25 juni 2020: Styrelsen är i majoritet
"Styrelsen är inte osårbar alls, och styrelsen är inte heller abstrakt,
och styrelsen är både sårbar och vek, och styrelsen är i hög grad konkret...
...men styrelsen är i majoritet."
På det viset kunde man (=jag) en gång i tiden travestera Björn Afzelius låt "Fienden", när fyra av de här personerna bodde i samma lägenhet på Södra Storgatan 1 i Eksjö.
Kollektivet Majrosorna a k a Röda Barnen, som dessutom utgjorde största delen av den lokala FNL-gruppens styrelse, och styrelsen var - precis som den nya texten antyder - nästan alltid i majoritet när gruppen hade sina medlemsmöten.
Nu träffades vi igen, 45 år senare, 45 år efter Segern, i coronatiderna.
I löpsedlarnas värld tar värmeböljan upp matchen mot pandemin. Men i vår lilla värld (våra små världar) är ingen av dessa storheter något gigantiskt problem.
Lite grann påverkar det våra liv, färre restaurangbesök, mindre fotboll, inga resor men annars är livet för mig, Tomas, Ann och Gert-Olle sig ganska likt.
Pandemin har inte kommit hotande nära, drabbat någon närstående eller på ett avgörande sätt förändrat våra liv.
Tvärtom är sommaren vacker, och blommorna meddelar att allt är som det ska.
I vår trädgård blommar rosorna ovanligt rikt.
En promenad fram och tillbaka till Täppetstranden, men ingen av mina vänner från Eksjö/Malmö tog ett dopp i Hanöbuktens (ovanligt lite) svala vågor.
Det gjorde däremot jag och Jenny senare samma kväll när gästerna var på bussen och tåget tillbaka till storstaden i västra Skåne.
(Deras resa hade känts odramatisk, utom på bussen till Åhus som var till brädden fylld av badsugna ungdomar på ett sätt som inte kändes helt hälsosamt.)
och styrelsen är både sårbar och vek, och styrelsen är i hög grad konkret...
...men styrelsen är i majoritet."
På det viset kunde man (=jag) en gång i tiden travestera Björn Afzelius låt "Fienden", när fyra av de här personerna bodde i samma lägenhet på Södra Storgatan 1 i Eksjö.
Kollektivet Majrosorna a k a Röda Barnen, som dessutom utgjorde största delen av den lokala FNL-gruppens styrelse, och styrelsen var - precis som den nya texten antyder - nästan alltid i majoritet när gruppen hade sina medlemsmöten.
Nu träffades vi igen, 45 år senare, 45 år efter Segern, i coronatiderna.
I löpsedlarnas värld tar värmeböljan upp matchen mot pandemin. Men i vår lilla värld (våra små världar) är ingen av dessa storheter något gigantiskt problem.
Lite grann påverkar det våra liv, färre restaurangbesök, mindre fotboll, inga resor men annars är livet för mig, Tomas, Ann och Gert-Olle sig ganska likt.
Pandemin har inte kommit hotande nära, drabbat någon närstående eller på ett avgörande sätt förändrat våra liv.
Tvärtom är sommaren vacker, och blommorna meddelar att allt är som det ska.
I vår trädgård blommar rosorna ovanligt rikt.
En promenad fram och tillbaka till Täppetstranden, men ingen av mina vänner från Eksjö/Malmö tog ett dopp i Hanöbuktens (ovanligt lite) svala vågor.
Det gjorde däremot jag och Jenny senare samma kväll när gästerna var på bussen och tåget tillbaka till storstaden i västra Skåne.
(Deras resa hade känts odramatisk, utom på bussen till Åhus som var till brädden fylld av badsugna ungdomar på ett sätt som inte kändes helt hälsosamt.)

Kommentarer
Skicka en kommentar